Livet är så underbart som det nånsin kommer att bli just nu. Idag fick jag mina åtta timmars sömn för första gången på tre veckor. Att strunta i hotellfrukost för att bara ligga och mysa, halvsova lite och njuta av vita hotellakan var underbart. Sen tog vi oss samman och gick ner för att hitta ett mysigt lunchställe. Det gjorde vi... i dörren bredvid vårat hotell. Sturekatten bjöd (ok, Rickard bjöd, såklart!) på en utsökt skaldjurspaj, gott bröd, en stor kanelbulle och en svalkande cola. På en liten innergård förklarade vi äckelgulligt vår kärlek till varandra mellan räkmackstuggor och olivsmörsbredda brödskivor. Det var fantastiskt.
   Sen gick vi mot tuben.. ca 50 meter, och det bar av mot Stockholms kulturarv - Gamla stan. Första uppdraget var att hitta en liten tehandel jag handlat ur för någon sommar sedan. Med hjälp av Rickards Xperia och en vänlig kypare vi snackade med på Sallys hittade vi äntligen dit. Och till råga på allt fanns tesorterna jag letat efter också! Så nu mamma, blir det mer av champagnetéet! 

Det är ca 30 grader ute och en luftfuktighet som lätt lurar en att det är Rom och inte Stockholm man strosar i. Vi har vandrat i smala bakgator, sökandes efter både skugga och vind - och som den sanna japan jag är - fina fotomotiv. Och nog har det blivit så! Men jag lägger upp bilder när jag kommit hem. Efter jag fått tag på mina téer var mitt uppdrag slut, så vi njöt av detta med ett kallt glas Pepsi med massor av is i, utanför Svenska Ademien, med tre skönsjungande tjejer mitt på torget. Rickard har nog fått ett litet slag av solsting så vi uppsökte skugga och hamnade i Brända Tomten i kvarter Cassiopea. På en parkbänk under ett otoligt stort och svalkande fikonträd somnade mannen i mitt liv i mitt knä. Där bland alla turister som vilade sina trötta ben i den treangelformade, stenbelagda platsen satt jag och beundrade strukturen på husen och drömde om hur livet vore här på 1800-talet.
   Vi gick sedan ner mot slottet och Slussen där vi tog tunnelbanan tillbaka till Östermalmstorg. Där köpte jag Situation Stockholm av en gammal, smutsig man med de mest genuint snälla ögon jag nånsin sett. Han blev tacksam och jag fick en tidning prydd av den mest aktuella i Skarsgårdklanen. Nu är vi åter på vårt New York-inspirerade hotellrum (som jag förövrigt älskar och hämtar stor inspiration ifrån inför kommande inredningsdesignprojekt) och jag ligger på sängen, med min rosa dator i knäet och sovande sambo kramandes runt min mage.

När allt kommer omkring, så otroligt underbart, kan jag inte låta bli att undra: hur kunde jag ha en sån tur? Jag har hittat mannen i mitt liv, mitt övriga liv är underbart och jag är lycklig. På riktigt. Jag är älskad och jag älskar den vackraste människa jag någonsin mött. Livet kunde inte vara bättre nu.

Nu ska jag med ömma pussar väcka min prins och förtälja att det är tid för att åka till Gamla Stan och till den härligaste matupplevelse vi kommer ha i år. Äntligen är det dags att äta på världens godaste restaurang (så långt som mitt restaurangätande räcker iaf): Sallys.

Jag hoppas verkligen att alla som läser det här får en lika underbar helg som jag har. Det unnar jag alla.